Mikaeljanzon.blogg.se

Tänk att vissa människor blir man så less på. Att man orkar hålla på?! Dessutom att man spelar ett sådant spel, bygger upp en fasad och låtsas som att allt är normalt. Men allt är så jävla genomskinligt! Denna falskhet, gadda ihop sig mot andra och låtsas som om ingenting har hänt. Att inget kommer komma ut någonstans, till någon. Men kompisar är kompisar, och man berättar saker för varandra. That's what friends are for <3

Börja en utfrysning... Har man då insett att man inte direkt kommer få fler vänner? Har man verkligen tänkt igenom allt då. Vänskap bygger på att man är just vänner. Att 2 så pass nära personer ändå helt plötsligt kan splittas upp och den ena går till attack mot den andra. Jag vet inte om jag vill ha kontakt med en sådan människa.

Det var sånt här man höll på med när man gick på dagis... Då mobbade man varandra, man gick på de som var mindre och allt. Vi lever i nuet och man kan inte bara göra sådär... Fy fan, VÄX UPP!

Ibland måste man veta när man ska sluta, när det är dags att ge sig, när man ska inse att man gör fel...